Idag har jag varit till vårdcentralen med mitt knä som aldrig blir riktigt okej. Var lite orolig om det kunde vara ledbandet eller nåt så jag tänkte att man kanske kunde få runk.. okej jag ska inte skriva som jag pratar. Tänkte få röntka det. Så jag hojjade dit var inne i god tid och inge folk där. Vi var bara tre sjuka människor.  Så hör jag en liten röst som kommer någonstans ifrån och säger Carina Eriksson. Förvirrat tittar jag mej omkring men ser ingen doktor och innan jag hinner svara så ropar han igen, jaja.. säger jag, killen mitt emot säger att han är där och pekar mot korridoren till vänster. Så går jag dit men ingen doktor står där, men en dörr står lite på glänt. Killen i besöksrummet säger att han tittade ut där. Viket pucko säger jag till killen som ler glatt. Kikar in i rummet och där sitter det en mörk liten gubbe. Jaha du har ont i knä? Men du går obehindrat? Ja, det gör bara ont ibland som när jag har tränat eller går mycket (han skulle bara veta att jag kan sitta obehindrat med benen i kors också). Så förklar jag hur det började osv men det känns som han inte lyssnar så noga. Han tittar på knä klämmer lite och säger hmmm. Sen skriver han lite i datorn och säger att jag ska få en remiss till röntken, ja men det var ju bra det var ju det jag ville. -Vill du ha till Sala eller Västerås? -Till Sala. -Ja du kan få vart du vill...till Stockholm? Han försökte skoja till det lite. -Nej tack sa jag så närma som möjligt. - Du kommer att få en kallelse och tar det lång tid så skulle jag ringa och fråga om dom inte fått min remiss? Så säger han att ibland så ljuger dom och säger att dom inte fått den, men jag skriver ut en åt dej här så kan du visa dom. Ja jösses. Så frågar han vad jag tar för medecin mot knä? -Nja, jag tar ingen alls. -Men hur tror du att du ska bli bättre om du inte tar någon medecin? Då har man lust att säga att -jag är bara karttekniker, ingen doktor, jag vet inte vad jag ska ta för medecin. Men jag sa bara att jag visste ju inte vad det var för fel, vad jag i så fall skulle ha för medecin. Så tittar han i min journal och ska skriva ut medecin och ser att jag har ju medecin, Naproxen. -Ja den har jag fått utskriven mot migrän, har det ibland. -Ja nu ska du ta den mot knä, jag tror att det är en infammation. Du tycker nog jag är tokig som säger att medecinen du tar mot migrän den ska du ta mot knä nu, men så är det. Ja sa jag det är väl bara att göra som du säger, då skrattade han. Ja nu är det klart i alla fall och bara att vänta på kallelsen, skulle inte förvåna mej om jag blir kallad till Stockholm.